Synfel, eller sämre syn, kan ha många olika orsaker, och de ser också olika ut.
De vanligaste orsakerna är brytningsfel, som till exempel närsynthet och översynthet.
Men nedsatt synförmåga kan också ha sin grund i exempelvis sjukdom eller skada. Förr eller senare får de allra flesta någon form av synfel, eftersom så kallad ålderssynthet är ett helt naturligt fenomen.
Olika typer av synfel
De allra flesta synfel kan man på ett ganska enkelt sätt korrigera med hjälp av glasögon eller linser. Översynthet, närsynthet, åldersynthet och astigmatism är de vanligaste synfelen, och alla dessa kan rättas till om man går till en optiker.
Översynthet, som heter hyperopi på fackspråk, innebär att man ser bäst på långt håll. Av den anledningen kallas det ibland också för långsynthet. Det är faktiskt så att vi, nästan allihop, föds med en viss grad av översynthet.
Denna översynthet brukar bli svagare med åren, och övergår ofta till sist i närsynthet. Enkelt uttryckt, skulle man kunna säga att översynthet beror på att ögat är för kort. Därför hamnar ljuset, som passerar ögat, i en punkt för långt bak, bakom ögat.
För att bilden ändå ska bli skarp måste ögat kompensera detta, något som kallas ackommodation. Detta sker genom att bilden flyttas fram till näthinnan. Förmågan att ackommodera avtar med åldern, och det är orsaken till att vi så småningom ser bättre på långt håll, men sämre på nära.
Närsynthet – myopi på fackspråk – uppstår när ögat istället är för långt i sin form. Ljuset får då sin brytpunkt framför näthinnan, och man ser oskarpt på långt håll. På nära håll ser man däremot bra.
Astigmatism – brytningsfel – uppkommer av att hornhinnan eller ögats lins har en onormal krökning, som gör att man istället för en brytpunkt får bildlinjer med skärpa i olika riktningar. Detta gör att det blir svårt att se detaljer skarpt både på nära och långt håll.
Detta brukar man kompensera med glasögon eller linser med två olika styrkor, så att man får linjerna att närma sig ögonbotten, och där bilda något som liknar en punkt.
Man kan ha astigmatism kombinerat med översynthet eller närsynthet, och kombinationerna kan vara många.
Ålderssynthet drabbar de flesta
Ålderssynthet drabbar, förr eller senare, alla. Det fackmässiga namnet på detta synfel är presbyopi.
Oftast kommer ålderssynthet någon gång i 40-45-årsåldern och man märker att man får svårare att se skarpt på nära håll. Ett vanligt tecken är att armarna inte tycks räcka till för att hålla boken tillräckligt långt bort.
Orsaken till ålderssynthet är att ögats lins stelnar med åren. Ålderssynthet drabbas vi alla av, oavsett om vi har tidigare synfel eller inte. Eventuella tidigare synfel avgör vilken typ av glas, eller lins man behöver för att korrigera felet.
Den som är översynt, eller rättsynt, behöver för det mesta starkare glas för att kunna läsa och se bra på nära håll, medan den som är närsynt behöver glas som är svagare.
Rättsynhet är inget synfel, utan betyder helt enkelt att man inte har något synfel.