Vad är årsredovisning?
Det är en sammanställning av en ekonomisk förenings eller ett företags affärshändelser, förvaltning och räkenskaper som representerar ett räkenskapsår.
Vem måste göra en årsredovisning?
Samtliga handelsbolag, ekonomiska föreningar och aktiebolag är enligt lag tvugna att göra årsredovisning för alla räkenskapsår.
Vilka regler finns kring årsredovisning?
Årsredovisningens innehåll och utformning regleras i svensk lagstiftning av årsredovisningslagen som förkortas ÅRL och redovisningen ska vara offentlig, det vill säga en offentlig handling. Det ställs krav på dess struktur och innehåll. Syftet är att redovisningen ska vara överskådlig samt ge en rättvisande bild av resultatet och verksmaheten hos företaget. Därmed bör man följa så kallad god redovisningssed vilket innebär en rad olika etablerade normer för redovisning. Det finns både lagar och praxis som reglerar denna sed. Överskådligheten garanteras genom att årsredovisningen sammanställs systematiskt, med lättillgänglig och överskådlig information. En rättvisande bild innebär att man varken bör övervärdera eller undervärdera uppskattningar. I vissa fall ska exempelvis inventariers nuvarande värde uppskattas vilket innebär att man kan använda sig av olika metoder för en sådan beräkning.Det finns alltså ett visst spelrum för sådana uppskattningar.
Vad ingår i en årsredovisning?
Årsredovisningen består av olika delar. Balansräkningen ger en bild av verksamhetens ekonomiska situation. Där kan man avläsa företagets tillgångar, eget kapital och skulder, vanligtvis vid årets slut.
Resultaträkningen ger en överblick över företagets årsresultat. Här sammanställs företagets intäkter och kostnader under året.
Noter är tillkommande viktig förklarande information som ger upplysningar kring hur företaget har valt att värdera sina tillgångar och skulder och även efter vilken metod man har gjort avskrivningar och nedskrivningar samt vilket anskaffningsvärde de olika tillgångarna har haft.
Förvaltningsberättelsen ger slutligen en bild av bolagets resultat, verksamheten och nuvarande ställning och bör innehålla lämplig information som inte går att avläsa i balans- och resultaträkningen. Här behandlas ofta företagets utveckling samt avgörande och betydelsefulla händelser under året.
Vad ska man tänka på vid årsredovisning?
Mer specifikt bör vissa principer, regler och normer följas när man upprättar en balansräkning och en resultaträkning, samt noter. Fortlevnadsprincipen innebär att bolagets verksamhet antas fortsätta under en viss överskådlig tid. Konsekvensprincipen innebär att företaget bör hålla sig till samma värderingsprinciper år efter år för att ge en rättvisande bild av kontinuitet. Försiktighetsprincipen innebär att bolaget bör värdera sina skulder, tillgångar, intäkter och kostnader på ett försiktigt sätt och undvika överdrifter. Kontinuitetsprincipen innebär att räkenskapsårets ingående balansräkning ska stämma överens med den utgående balansräkningen från föregående år.
Vart lämnar man in årsredovisningen?
När företaget väl har sammanställt årsredovisningen så ska den skickas till Bolagsverket som sedan offentliggör denna handling. Aktiebolag och ekonomiska föreningar ska även lämna förslag till vinst- eller förlustdisposition. Det vill säga hur mycket exempelvis ett aktiebolag väljer att ta ut i vinst åt sina aktieägare. Därefter undertecknas årsredovisningen av samtliga medlemmar i styrelsen inklusive den Verkställande Direktören (VD). Om det gäller ett stort företag ska även en kasseflödesanalys ingå i årsredovisningen.Dessa offentliga handlingar finns sedan tillgängliga för olika personer eller aktörer som vill veta mer om företagets aktivitet och situation.